Målade vid
stranden och badade. Härligt och varmt i vattnet.
På kvällen blev Connie
och jag omsams över en bagatell. Connie tål inte att jag nämner att jag varit
damfrisör eller att vi har en affär i Stockholm. Anser att det sänker oss i
s.k. bildade kretsar. Det beror på att en högfärdsgalen arbetskamrat från kontoret
(Skånska Cement) snobbar med att hennes man är revisor (för övrigt människor
som inte visar sig ha vanlig hyfsning ens.) Ett litet intermezzo på Nationalmuséum
torde vara värt att referera.
Connie och jag gick och tittade i franska salen då vi
först ser fru E med en som vi trodde äldre släkting.
Senare stöter vi ihop igen i en av salarna och kan inte undgå att stanna.
Connie och fru E hälsar och tar i hand. Även jag hälsar på henne. Mannen
i hennes sällskap fortsätter. Vi pratar en stund (hennes manliga sällskap visar sig vara
hennes man). Han står där i dörröppningen mellan två salar och glor. Efter en
stund säger fru E, eller Kerstin som Connie säger, att jag kanske
borde presentera min man, vill du det? Naturligtvis sa vi. Hon går till sin man
och där står dom i dörröppningen och diskuterar i ett par minuter, medan vi
står mitt på golvet och väntar. Så
försvinner båda två och kommer inte tillbaks.
Tablå!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar